Manali till Keylong

 
 
 
Vi började resan tidig morgon från Manali.
Nu skulle vi äntligen göra det, det vi kom till Indien för att uppleva, det vi har väntat 3 år på att få göra.
Vi skulle köra våra Royal Enfields från Manali till Leh..
 
Förra gången vi var i Manali fick vi veta att vägen upp till Leh är den högsta bil vägen i världen.
Denna väg ligger under glaciär ca 8 månader om året, i Maj smälter snön och drar med sig både berg och  vägar ner med sig i sitt fall.
Detta betyder i sin tur att vägarnanas återkomst i Maj månad oftast är dåliga. de flesta folk du ser längst vägen är faktiskt väg arbetare som gör det mesta arbete för hand, dom hackar små sten med en liten yxa för att lägga i alla hål. 
I Indien finns inga års mamma ledighet ut längst vägen med ungen sovandes på ryggen och hugg!
Vi ska skatta oss lyckliga över hur mycket tid vi får med våra barn och ta vara på den! 
 
Med dessa visdomsord tillbaka till berättelsen.
 
Innan vi skulle åka kollade vi youtube, läste bloggar och frågade folk i Manali hur tufft det här skulle vara.
Folk var tydliga med att det skulle vara fruktansvärt kallt och jag citerar " det kommer kännas som att bli skjuten i huvudet " (på grund av höjden) 
 
Vi förberedde oss ordentligt med att köpa jackor, fleece byxor, huvudvärkstabletter, toa papper och allt som skulle tänkas behövas för vår resa.
Allt utom extra inneslang och pump!
 
 
Vi körde!
Första anhalt var Rothen Pass, hit åker indier och turister för att åka skidor. Längst vägen sträcker sig mil av små butiker (trä stall) med overaller, gummistövlar, fejk pälsjackor, skidor och allt du kan tänkas behöva till en dag i backen. 
Det var inte utan missnöje vi såg backen när vi efter att ha kört fram och tillbaka upp längst lera, stenras, bilköer och snö. 
Backens slut var vägen!? 
Vi har ju alla erfarenheter av pulka/skid åkning och att backen slutar på en trafikerad väg (utan snö) vet vi alla slutar dåligt. Kunde blivit bra youtube material. 
 
I vilket fall så ÄLSKAR indierna det och de köar kilometer vis för att komma till denna backe, inte för att åka i den smutsiga backen men för att "snap a pic" (ta ett foto)
 
Men det är ett magiskt Landskap utav svarta berg med vita toppar som möter oss som en panorama utsikt och sprider sig runt om kring oss.
Gräset har blivit grönt och snön som smält skapar stora vattenfall mitt i vägen , endel större än andra.
 
Det tog ca 15 kort innan jag insåg att minnet på min kamera var fullt, därav ipad bilder.
 
Någon timme senare blev vi ifatt körda av två indier, en kille och en tjej som egentligen skulle ha tagigt en annan väg till Leh med sin grupp på ca 15 personer.
Vägen dom skulle ha tagigt visade sig inte riktigt vara någon väg så dom fick haka på oss..
 
Vi stannade för att sova i Keylong, en av dom största byarna längst vägen. 
Efter 10 timmars körning var vi helt slut och somnade innan solen hann gå ner.
 
 
 
 
Jak är ett stort buffel liknande djur som används i norra Indien, antagligen för att dom klarar kylan.
vi har sett någon enstaka i Manali men på den här resan har vi sett hundratals.
dom ger mjölk, kött, ost och mest av allt varma kläder.
 
 
Det ska visst vara inne med att stretcha på bilder
 
 
Rohtang pass skidbacke
 
 
 
Det mesta utav djur liv är flockar av hästar, jaks, får och åsnor
 
mat dags! På vägen har dom i regel 2 saker att välja på.
maggie nudels (snabb nudlar med en smak) och omelett. 
man blir snabbt trött.
 

 
 
 
Sånna här sparkar står överallt längst vägen till Rohtang pass
 
 
 
jag tyckte den här utsikten var magnifik, ovetande om vad som komma skall.
 

 
Måååååånga timmar bak på en motorcykel, man underhåller sig så gott man kan.
 
Mycket snö bara är där. Det smälter överallt men här har den överlevt.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0