Keylong till Sarchu
Vi bestämde dagen innan att en väldigt tidig start på dagen var ganska så onödig med tanke på att vi inte skulle köra mer än ca 103 km till Sarchu.
Det korta avståndet lurar hjärnan rätt rejält i dom här områdena, det skulle ta oss minst halva dagen med tanke på att dennna väg sägs vara en av de värsta på väg till Leh.
Vid halv åtta tiden lämnade vi den lilla byn Keylong för nya äventyr.
Det första vi möts av är en om vält grävmaskin som svikits av vägen och kört ner i forsen som skapas av smällt glaciär.
Efter det bredde dig det vackra landskapet ut sig i panorama utsikter med snöklädda berg, vattenfall och djupa dalar.
Vi var tvungna att ta oss igenom många svåra partier av vatten, snö och dåliga vägar.
Man hinner se många bil lik på väg till Leh.
Jag antar att man anser att dra upp en lastbil för att sedan dra med sig den på helvetesvägen är slöseri med tid, istället plockar man ut precis allt som går att ta loss från lastbilens in och ut sidan för att sedan lämna vraket till en ensam död, i mitten av ingenstans.
Vägen gick rätt så fel fritt.
Vi själva hade inga problem med att ta oss fram medans våra två nya vänner inte riktigt hade samma tur.
Dom körde på en splitter ny Royal Enfield Bullet 500cc 2013,
En tung motorcykel för en liten Indier. De trillade ett par gånger men alla gånger i stillastående!
dom var utrustade till tänderna med västar, knäskydd, stålhetta skor, vattenryggsäck och skinnjackor.
Nu var det inte långt kvar till vårt mål, 18km till att vi skulle få äta och mysa i tält.
18km före Sarchu rullar David (nu också kallad punkan) ikapp oss med punktering på bakdäcket.
Jaha här står vi nu med endast berg och dalar så långt ögat når.
Vi har alltså en extra inneslang och några få verktyg men vi vet knappt hur vi får av däcket och om vi nu får av det så har vi inget att fylla upp det med. så vi börjar stoppa folk längst vägen.
Vi stoppar ett par som visar sig resa i en en stor grupp på ca 20 personer, när folk reser i så här stora grupper är det vanligt att dom har med sig en mekaniker ifall något skulle gå fel, och det hade det här paret.
Tack gode Gud tänkte vi!
Mekanikern lossar på däcket och ber oss sedan att köra till Sarchu för att laga det hos mekaniker.
JAHA! Tack för hjälpen.
David spänner fast det söndriga däcket på vår motorcykel och kör mot Sarcu.
Jag och Dragan spänner upp en presenning som solskydd och låter fantasin flöda i form av sten lekar, 2m maraton på 4200m höjd m.m.
Efter ca 3 timmar slår det oss att solen faktiskt är på väg ner och att så fort solen går ner blir det svinkallt.
Som tur var dröjde det inte mer en timme förenas David kom körande tillbaka med ett lagat däck.
Det visade sig inte finnas någon mekaniker i Sarchu men en väldigt trevlig Amerikanare med lite extra verktyg och ett glatt humör kunde dom bjuda på.
Han körde själv motorcykel från Thailand till Europa.
Nu var vi alla tre på väg till någonstans att sova och värma oss.
Indierna som vi tidigare kört tillsammans med tyckte inte det var lika skoj att vänta som vi tyckte så vi bestämde att träffas i Sarchu.
Mörkret kom men det gjorde inte Sarchu.
Skyltar pekade in mot stora campingar och tillslut pallade vi bara inte mer, vi struntade i Indierna och Sarchu, nu ville vi bara sova.
7 km innan staden leder Tända lyktor vägen in till mitten på en cirkel av tält.
I mitten ligger ett mycket större tält, här ligger restaurang och reception.
Vi glider upp till tältet och innan vi ens hunnit fråga om tält berättar killen att våra kompisar är här.
Vilka kompisar tänker vi och hur skulle han kunna veta vilka vi är?
Ut ur tältet kommer Indiern vi hade sällskapat med tidigare..
Vad är oddsen?
Dom hade också paxat grann tältet till oss, snällt tänkte vi tills vi hörde priset.
2000 rupies!!
Vi hyrde precis en ny renoverad lägenhet med balkong mot Himalayas snöklädda bergstoppar för 1500.
Valen var gansk minimala och vi fick pung upp.
Tältet var tillräckligt högt för att stå, det var en stor dubbelsäng och toalett.
Toaletten var enbart i klädd regnskydd och nu när temperaturen sjunkit rejält hjälpa inte alla filtar jag kunde hitta för att hålla värmen uppe, en av dom värsta nätterna på resan spenderades i detta förbannade tält!
Lyx tältet och vi;)
Sjöarna är så vackra här uppe
Ett stycke söndrig motorcykel
Ä
Kommentarer
Trackback
