4april

Då var vi framme i Manali. Det känns som att varje gång jag kommer till ett nytt ställe så får jag en WOW-upplevelse.
Jag älskar Norra Indien det är helt underbart. Det tråkigaste är att inte alla är här och upplever det med oss.

Så vi tog en "lyx" buss från Dharamsala klockan 21.00 den 29de. När jag säger lyx buss så är det inte som ni tror,
den kostar typ dubbelet så mycket men det är en typ mini vann där dom trycker in så många dom bara kan, vilket kan
leda till som i vårat fall att en äldre man, kanske runt 70-80år får sitta pa en helt vanlig stol där en utgång
ska vara. Det gör mig ingenting att sitta trångt i 10 timmar på ett eller annat sätt brukar jag kuna somna men när
du åker genom berg och dalar och du hinner inte räkna till 5 förens det svänger åt ena eller andra hållet.
Vi hade dock turen att det var en till buss som skulle till Manali samtidigt så vi fick byta buss och ha en helt egen
där vi kunde breda ut oss så mycket vi ville.

Vi kom fram kl 05.00 på morgonen, denna morgonen små regnade det och lite dåligt väder vilket är väldigt ovanligt för Indien. Vi har frågat ett par stycken och de säger alla-Det regnar aldrig i Indien.    
som vanligt stod det några män som ville ta oss till sitt Guest House Vanligtvis brukar vi faktiskt inte följa med
dessa förare utan försöka hitta ett eget och oftast billigare men klockan
var fem på morgonen, han sa att han hade rum för 150rp (24kr) så vi följde med.
han stanade bilen på en liten gata och gav oss varsin lampa och så följde vi vår Indiska rum ägare ca 10 min
genom små vägar och trähus.
Vi fick vårt lilla tillhåll ett helt vitmålat rum med en säng, en hylla som är inbyggd i vägen, två fönster
deckorerade med tre olika gardiner ett litet träbord ungefär lika stort som båda våra necesärer, vi fick även en papperskorg som faktiskt har saknats i de senaste
rummet.
Så när vi somnade den morgonen hade vi ingen anning om vart vi befann oss eller hur det såg ut.
Vi slog upp ögonen runt klockan 14.00, det var fortfarande dåligt väder men gud vad det känndes som att vara på landet.
Det finns runt 7-8 rum i huset och de flesta är placerade på andra väningen likaså vårt. Utanför rummen är det
en stor terass med trävävda fotöljer och små bord som är riktade ut mot trädgården.
Trägården är fylld med äppelträd, det finns inga äpplen på dem ännu, vita blommor med gröna blad smyckar hela
träd kronan.
Det granfyllda berg runt omkring oss och precis bakom dom ligger stora, stora snö täckta berg.
Mellan och över dom tät placerade äppelträden flygger hundratals vita fjärilar i grupp och leker i vinden.
Det är svårt att tro att vi fortfarande är i Indien.

Det är första gången i Indien jag har sett en stad som säljer annat än egen stickade kläder, harem byxor med tillbehör,
samma gamla armband, halsband och öronhängen. Här finns det verkligen inget speciellt men alla har inte samma sak
det finns mer att kolla på och mer att välja på. Jag har heller inte sett så fancy hotells någon annanstans.
Det finns ett hotell som ligger precis vid en liten flod, på baksidan av detta hotell har dom en av lisebergs
attraktioner i mini format, skeppet som svingas fram och tillbaka. Dom har en liten hoppeborg och en mini
gokart bana med små gokarts som går i ca 20km/h.

Det bor ca 2000 människor i Manali, dom är alla väldigt trevliga och pratglada. Manali är uppdelat i två,
på ena sidan av bron ligger Old Manali och andra sidan New Manali vi bor i Old.
På den här sidan har vi stora gamla trähus och utanför står tillhörande kossor fast spända och mumsar på gräs.
Människorna ser helt annorlunda ut gemfört med längre ner i landet.
Många utav kvinnorna bär kornformade tvättkorgar på ryggen där som samlar små kvistar som används som ved och gräs
vilket jag tror är till korna.
När man kommer över till New Manali är annorlunda där finns alla små gator med shops och affärer.


Vi har även sytt upp våra första kläddesplagg.
Dragan en one pice dräkt i svart fleece typ och jag sydde upp två linnen ungefär likadana som det jag hade med mej
från sverige ett linne som brukade vara vitt.
Vi betalade ungefär 200kr för att få det sytt exakt som vi vill och det tog ungefär 24 timmar.
låt mej nu påminna om att detta stället är minst 30% dyrare än andra ställen.
Underbart vad grejer jag ska sy upp.


Indien har mest tåg rälser i hela världen och där med säkert mest tåg också.
Tågen är inte som hemma kan jag lova.
Jag har nog inte åkt något tåg där det inte är fullt och med fullt menar jag inte att alla platser är upptagna
utan att du kan inte röra dig i tåget för att folk står, sitter och ligger på golvet.
Det är det billigaste sättet att resa på dock inte det snabbaste. En 14 timmars sovplats resa kostar ungefär 75kr för två
personer men tåget har en max hastighet på ca 100km/h så det betyder att du inte kommer så långt men ändå tar det
ett halvt dygn.
Oftast när du betäller tåg biljett så finns det en speciell "turist avdelning" så alla turister får sitta tillsamans
men detta är inte alltid ibland hamnar du mitt i bland de Indiska familjerna och när Indiska familjer reser har dom
oftast inte med sig en eller två res väskor, du skulle kunna tro att endel av dom flyttar hela sitt hem på tåget
andra har mindre men mindre är fortfarande mycket. Dom lägger sina grejer precis vart dom vill om det är på din
"säng" eller på dina fötter gör inget bara dom får plats.
Vi bekväma västlänigar tar alltid Spleepers-class som faktiskt är bekvämt.
Du behöver inte slänga en massa extra pengar på att få Ac eller någon first class biljett det är faktiskt bekvämt
och ganska lätt att somna dock blir det lite kallt när man inte kan stänga till fönstren helt och det drar kall luft
på dig hela tiden, men där kommer mitt första och bästa fynd till hands - Min filt.
Man kan säga att det är små hyttar där 6 personer får plats att sova ( i indiernas fall runt 12)
den är iallafall uppbyggd för 6 personer det är "bänkar" i ........, det är två ca. 1,70m långa mittemot varandra
där man kan sitta, den andra "sängen" är också en likadanbänk som under dagarna används dom som ryggstöd som du
senare på kvällen hakar fast i två kjedjor som i sin tur sitter fast i den översta sängen som är en tredje
likadan bänk som de andra två.
Det ser otrolit fallbart ut men dom sitter faktiskt fast.
Fönstrena är smyckade med galler och är under dagtid oftast öppna. På kvällen är det alldeles för kallt och
förkylnings framkallande att ha fönstren öppna men dom går inte stänga helt (detta gäller alla tåg jag åkt på i
Indien) så om du har turen att hamna i sängen längst ner så har du hela tiden en liten våg av kall luft som strömar
i ditt ansikte.
Jag måste ändå säga att förutom Bus4You är detta det skönaste sättet att resa på och deffinitivt det billigaste.

 


 en ganska dålig bild på våran utsikt, ska försöka lägga ut lite bättre bilder senare.

  


Kommentarer
Postat av: Stina

wow säger jag bara.



så otroligt häftigt att få uppleva sånt.

vi är så galet bortskämda i sverige!



ja, wow igen!



det är så spännande att läsa, kul när ni lägger in bilder också!



puss&kram

2010-04-04 @ 21:19:40
Postat av: Ida Fridalius

Låter så coolt, liiite avis är jag faktiskt!!

Kram i

2010-04-05 @ 07:55:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0